Jag drömmer om att det börjar brinna i trädet framför mig. Jag står med barnen i händerna och gapar förvånat. Från vart kommer elden? Elden sprutar plötsligt mot oss och jag får ducka undan. Sedan reser jag mig upp och ropar åt barnen "nu springer vi allt vad vi orkar!". Vi springer..och springer och elden jagar oss. Vi springer i timmar. Det blir natt och det blir dag. Tillslut hittar vi äntligen rätt. Vi hittar hem, vår räddning, vårt krypin. Här finns inget farligt. Här är det jag som bestämmer.

Jag har feber, och feber ger mig sådanna här drömmar. Flyktigt och obegripligt är det oftast. Ibland förstår jag samanhanget om jag berättar om drömmen högt för mig själv. Anledningen till att jag startar min nya blogg med min senaste feberdröm är inte av en slump. Nu har vi hittat hem från en stormig tid. Nu börjar något nytt.

 

ny storm..

1 november 2012 20:55

Lycka till , o hoppas stormen vänt o att de håller i sig. De förtjänar ni alla tre :-)

/min storm har precis börjat..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vilken kraft som pågår där ute. Vinden.  Stora breda träd vajar med den tunna luften. Det gör mig glad. Det lilla kan sätta igång vidunder.  Jag är ledig idag. På morgonen skickade jag iväg en liten prinsessa till maskerad och en son till skola...

Jag är uppvuxen med mycket aktiviteter i naturen. Bärplockning, svampplockning, längdåkning på fjäll, fiske. Jag kunde gilla det en stund men sedan blev jag väldigt rastlös. Jag kommer ihåg när jag var i sjuårsåldern och delar av min släkt skulle fjä...